|
 Efter andra världskriget upphörde Ostpreussen att existera. Den södra delen fick Tyskland avträda till Polen, den norra till Sovjetunionen. I den norra delen låg Ostpreussens gamla huvudstad Königsberg, med flottbasen Pillau vid mynningen till Östersjön.
Efter det sovjetiska övertagandet fick staden heta Kaliningrad och flottbasen Baltijsk. Flottbasen blev en av Sovjetunionens viktigaste, och givetvis var området stängt för utlänningar.
Efter Sovjetunionens fall frigjorde sig de baltiska staterna. Men resterna av Ostpreussen hörde formellt till ryska rådsrepubliken, och stannade kvar i Ryssland. Militärt var och är flottbasen viktig för ryssarna, och Kaliningrad har nästan uteslutande ryskpråkig befolkning.
Så kommer det sig att vi fått en bit Ryssland, Kaliningrads län, som är helt avskiljt från det övriga landet. Till skillnad mot förr är det möjligt för utlänningar att besöka området.
Angöring
Angöringen av Baltijsk, som ligger vid "porten till innanhavet" är ren havssegling. Kommer man från norr bör man dock notera att enklavens NV udde, Mys Taran måste passeras på gott avstånd. Sjömärken finns som varnar för uppgrundningen vid udden.
Förhållandena påminner om de vid Klaipeda. På norra sidan av havskanalen ligger staden/flottbasen. Den kan numera besökas av utlänningar, men det kräver säver särskilt tillstånd som måste sökas på förhand.
Anmäl ankomsten på VHF. Om de inte svarar beror det troligen på att de inte talar bra engelska, men lyssnar gör dom.
Inklareringen sker vid förjeterminalen (se hamnskiss). Gränskontrollen är nu åter öppen efter att ha varit stängd för reparationer under början av sommaren 2008.
Räkna inte med att ni får ligga kvar över natten. Myndigheterna vill inte ha utländska båtar vid Baltijsk! Planera om möjligt att komma till Baltijsk på dagen, så att seglingen kan fortsätta in till Kaliningrad innan det blir mörkt. 
|
